Svensk ordbok 2009, webbversion

förfa´sa sig verb förfasade förfasat för·fas·ar●visa sin bestörtning ofta över ngt o­betydligt komm.en liten naken­scen är väl inget att förfasa sig överförfasa sig (över ngt/SATS)sedan 1850Subst.:vbid1-161695förfasande; vbid2-161695förfaselse